Näringsvärde
| Kalorier (kcal) 56 |
Med guldgula frukter om hösten och med skiraste blom om våren är kvitten ett av de vackraste fruktträd man kan ha. I medeltida klosterträdgårdar utgjorde den ett av de viktigaste fruktträden. I Sverige är traditionen att odla kvitten inte så stor. En orsak är bristande härdighet. En annan är att frukterna är oätliga som råa. De är sura som äppelkart och sträva som slånbär. De odlades därför främst som prydnadsträd på sydsvenska slott och herresäten på 1500-talet och framåt innan de blev statussymboler i borgerliga trädgårdar.
Trädet är lågvuxet med långa böjliga grenar som sträcker sig likt armar från stammen. Bladen är sträva och mörkt olivgröna. Blomningen är riklig med stora blekrosa blommor. Fruktens olika stadier är som hämtade ur ett gammalt barockstilleben med det bruna, ludna kartet som sedan sensuellt spricker upp och blottar en gul mognande fruktkropp. Kvittenfrukterna kan antingen vara päron- eller äppelformade. Doften är exklusiv och intensiv. I vissa länder kring Medelhavet används den ibland enkom för den sakens skull. En enda frukt kan parfymera ett helt rum.
Äkta kvitten (Cydonia oblonga) tillhör familjen rosväxter. Släktnamnet kan härledas till den antika kretensiska staden Kydonia. Romarna kallade frukten för äpplet från Kydon. Och det är i tillagningen som metamorfosen sker. Aromer och sötma utvecklas närmast explosivt, särskilt om man kokar marmelad av den. Frukten är späckad med pektin och ursprunget till dagens marmelad gjordes just på kvitten.
Trädet vill ha näringsrik jord, planteras djupt och vindskydd. Hos oss i zon 1 är den väl värd att odla. Den som bor längre norrut får större problem. Själv har jag länge längtat efter ett eget kvittenträd. Rosenkvitten växer redan, men med den äkta kvitten är det något alldeles speciellt. Nu har jag sett ut en plats i vår trädgård. Jag drömmer om den med päronformade frukter.
ANNA GUNNERT
Av Sylvia Svensson, Odla.nu
Ibland blandas rosenkvitten ihop med äkta kvitten, Cydonia, som den är nära släkt med. Båda tillhör familjen rosväxter. Släktet Chaenomeles omfattar endast fyra arter och är hemmahörande i Kina och Japan. Den är en krypande, låg buske som är välförgrenad och fungerar bra som marktäckare. Den ser man ofta i offentliga planteringar just som släntväxt.
Rosenkvitten är variationsrik
Det har gjorts åtskilliga korsningar på rosenkvitten, det finns allt från lysande mörkröda till helt vita och alla nyanserna däremellan. Även fruktens färg och form skiljer sig från plattrunda till päronformade. I början är de gröna och efterhand som de mognar blir de vanligen gula. Man kan göra gelé av frukterna.
Namnsorterna som saluförs hos oss är oftast korsningar av Chaenomeles japonica, liten rosenkvitten och Chaenomeles speciosa, stor rosenkvitten. Namnen antyder storleken på plantan: den lilla blir upp till 1 m hög men oftast betydligt bredare, den stora är mer upprättväxande och kan bli 2 m hög och lika bred. Korsningen mellan dessa som de flesta namnsorterna tillhör heter Chaenomeles x superba. För att få fram den vita blomfärgen så används den kinesiska arten Chaenomeles cathayensis, som är den enda med vita blommor.
Ställer modesta krav
Alla är rätt så anspåkslösa när det gäller jord, men växer bäst i något fuktig, lätt lerhaltig jord med måttlig kalkhalt. Men även sandiga, steniga jordar kan gå rätt så bra bara man vattnar vid behov. För att få mycket blommor och frukt bör man välja ett soligt läge. Härdig i zon1-4 (5).
Äkta kvitten mindre härdig
När det gäller den äkta kvitten, Cydonia, är den inte lika välkänd hos oss, då den endast klarar sig i de varmaste zonerna 1(2).
Släktet Cydonia har bara en enda art, C. oblonga. Den kommer från Mindre Asien och Kaukasus och kan där vara ett rejält träd, men hos oss är den bara en rikt förgrenad buske eller ett litet träd på 3-7 m.
De vita blommorna med rosa nyanser kommer i maj/juni och liknar äppelblom. Den väldoftande frukten som mognar på hösten är päronformad eller ovalt äppelrund. De odlade sorterna är oftast självfertila, så det räcker med ett exemplar för att få frukt. Frukterna är ludna och gröna i början men blir sedan kala och gulfärgade. De är knytnävsstora, gröna eller gulgröna, beska, oätliga som råa, men kokta med socker till gelé och marmelad blir de läckra. Frukterna plockas innan kylan kommer och så får de ligga och eftermogna inomhus. Efter någon månad skär man fruktköttet i småbitar och kokar en god marmelad. Det spanska namnet på kvitten, marmelo, är ursprungsordet för marmelad!
Det finns några namnsorter särskilt på kontinenten, hos oss är det ofta arten som odlas.
Äkta kvitten är inte heller kräsen med jorden, bara den är varm och inte för våt. Gillar bäst näringrik, något sur jord med hög markfuktighet. Torra, kalkrika jordar bör undvikas. Torkkänsligheten beror på att rotsystemet är grunt och finns nära jordytan.
Recept på Kvittenpaj
Fyllning: 4 kvittenfrukter
25 g smör
1 msk nymalen kardemumma,
citronsaft av en citron 3 msk socker
25 g smör
1 msk nymalen kardemumma,
citronsaft av en citron 3 msk socker
Skala kvittenfrukterna, dela, kärna ur och tärna dem fint.
Fräs i smöret, tillsätt sockret, kardemumman och citronsaften, puttra tills fruktbitarna har mjuknat.
Fräs i smöret, tillsätt sockret, kardemumman och citronsaften, puttra tills fruktbitarna har mjuknat.
Pajskal:
100 g smör1/2 dl socker
1/4 tsk bakpulver
4 dl vetemjöl
1/4 tsk bakpulver
4 dl vetemjöl
Arbeta ihop ingredienserna, lämpligen med tex. en slö kniv, tryck ihop degen i en pajform, täck med kvittenfräset.
Grädda i 225° i 20 minuter.Servera med grädde.
Grädda i 225° i 20 minuter.Servera med grädde.
Kvittenmarmelad
7 kvittenfrukter
1 citron
4 dl vatten
1 l socker
1 citron
4 dl vatten
1 l socker
Skala och kärna ur kvittenfrukterna, skär i tärningar och lägg i en rymlig tjockbottnad kastrull.
Tillsätt saften av 1 citron och vattnet, koka upp. Låt sjuda i en kvart, tillsätt sedan sockret.Låt sedan koka på svag värme i 2-3 timmar, rör emellanåt.
Vill man ha en helt slät marmelad kan man mixa med en stavmixer.
Det är synd att tillsätta konserveringsmedel i kvittenmarmeladen, jag brukar frysa i lagom portioner i fryspåsar eller plastbyttor.
Det du använder förvaras i rena atamonsköljda burkar i kylskåp.
Om man vill ha konfekt, låter man marmeladen koka in och brer ut den på smörpapper, skär sedan i kuber och förvara i en ask.
Kan vändas i socker om man vill ha en sötare konfekt.
Tillsätt saften av 1 citron och vattnet, koka upp. Låt sjuda i en kvart, tillsätt sedan sockret.Låt sedan koka på svag värme i 2-3 timmar, rör emellanåt.
Vill man ha en helt slät marmelad kan man mixa med en stavmixer.
Det är synd att tillsätta konserveringsmedel i kvittenmarmeladen, jag brukar frysa i lagom portioner i fryspåsar eller plastbyttor.
Det du använder förvaras i rena atamonsköljda burkar i kylskåp.
Om man vill ha konfekt, låter man marmeladen koka in och brer ut den på smörpapper, skär sedan i kuber och förvara i en ask.
Kan vändas i socker om man vill ha en sötare konfekt.
Kommentarer
Skicka en kommentar